Your Company
 
Internt Externt Aktiviteter
Organisation Översikt VSOVVO Nyheter Älg Rovvilt Kontakt Informationsmaterial Länkar Album Sektionernas verksamhet Viltolyckor

Externt

 

Temakväll Kronhjort. Länk

Vildsvinsförvaltning i praktiken. Studiebesök Dylta Bruk. Länk

Folkaktionen för en Ny Rovdjurspolitiks möte i Filipstad. Länk

Vargmanifestationen i Karlstad. Länk

Jaktledare utbildas om eftersök

 

Kristinehamns Jaktvårdskrets genomförde torsdagen den 6 oktober en utbildning om vad som gäller för eftersök. Kursen arrangerades via Studiefrämjandet.

Utbildningsinnehållet tog sikte på vad som speciellt gäller för jaktledare.

I utbildningen deltog 14 jägare.

Jaktvårdskonsulent Jessica Larsson gjorde en bra genomgång av Jägareförbundets kursmaterial och belyste en hel del kniviga situationer.

Mycket om eftersök handlar, som så ofta när det gäller jakt, om att planera före jakten:

  • Gör upp om att lämplig eftersökshund kan komma på plats inom 2 timmar.
  • Gör upp med jaktgrannar om att det alltid är okey att kunna gå in om det behövs vid eftersök. Viktigt också att veta hur vi snabbt får tag i grannarna!
  • Gå igenom med jaktlaget om vad skytten behöver kunna informera jaktledare och hundförare om ett djur blivit påskjutet men inte blivit kvar.
  • Gärna göra ett PM för jaktlaget om vad som gäller vid eftersök

 

Om olyckan väl är framme så gäller:

  • Is i magen. I de flesta fall så finns det ingen anledning att jäkta igång direkt med eftersöket. Bättre att låta djuret gå i sårlega. Att snabbt komma igång är dock bra om det är en käkträff eller ett skadat framben. I de lägena är det viktigt att ha en hund som kan ställa det skadade djuret eller, när det gäller mindre vilt, kan dra ner det.
  • Ta som jaktledare tillsammans med eftersöksjägaren och gå igenom med skytten om vad som hänt. Det finns bra checklista i kursmaterialet om vad som är bra frågor. Under tiden får jaktlaget i övrigt ta en paus. De ska inte delta i utfrågningen.
  • Gör en bra skottplatsundersökning. Inget allmänt springande där. Använd gärna hunden vid undersökningen, särskilt om det är lite oklart om var skottplatsen verkligen är.
  • Analysera läget.
  • Ta beslut om upplägg och vilka resurser som behövs för eftersöket. Organisera!

 

Innehållet var inget totalt nytt för någon men även för vana eftersöksjägare och jaktledare är det bra att dels få en repetition, dels få en del nytt till livs men inte minst att få chansen att fråga, diskutera och stämma av. Det här var en bra möjlighet!

 

Jessica hade med en del godsaker till försäljning ur Jägareförbundets sortiment, bl.a. jaktlagstiftningsbok, varningsskyltar om att jakt pågår samt mössor i varselfärger.

 

Kristinehamnskretsen bjöd på kaffe.

Från Sydöstra deltog 2 st och från S Råda 3 st.

Även från Närke fanns det några deltagare.

Kristinehamns Jaktvårdkrets på Volvo-dagen

Vart annat år arrangerar kretsen och Volvo i Kristinehamn en gemensam aktivitet.

Kretsen svarar för en jakt- och friluftsmässa och Volvo öppnar upp lördagsvisningarna efter sommaren.

Bland utställarna märktes trofédepån med ett antal snygga montage och ett fräscht bildspel.

Ahnö Vapen i Karlstad och Nora Jakt och vapen visade upp ett stort antal vapen vardera.

Nora Vapen hade exempel på mycket snygga custombyggen samt handgjorda knivar av hög kvalitet.

Haga däck visade upp fyrhjulingar, även med bandtillsats. Ett fordon som väl tar sig fram nästan var som helst. Kanske inte bland högar med sten för då blir det väl bandkrängning.

NTF Värmland var på plats och informerade om trafiksäkerhetsarbete och särskilt med inriktning på viltolyckor.

Några exemplar av en mycket avancerade 4-hjulingskärra med eldriven tipp och en specialversion för transport av älgar. Utmärkande var bl.a. en god markfrigång.

Studiefrämjandet hade med sin skyttesimulator. Där var det kö för att träna och visa upp sin förmåga. Fanns möjlighet både för simulering med studsare och hagel. Simulatorn har en mycket bra presentation av vilket resultatet blev av varje enskilt skott. Ett suveränt utbildningshjälpmedel. Man informerade om sitt utbildningsutbud, särskilt med inriktning på jakten.

Ingemar Roselin var på plats och informerade om sina hundkurser med olika inriktningar och sålde smaskiga saker för hundarnas käftar. Utsänd reporter bunkrade upp.

Ingemar är kretsens hundansvarige och har ett brett utbud av kurse, allt från grundläggande valpkurser till eftersök och avancerad fågelhundsutbildning. Han har en hektisk period nu men hade slitigt sig loss från andra engagemang.

Volvo-dagen-2011-004.jpg

Sv. Jägareförbundets länsförbund var naturligtvis med. Man hade ett brett presentationsmaterial och en hel del bra saker. Vad som varmt kan rekommenderas ur förbundets hyllor är skjuttavlorna för olika viltslag. På baksidan av dem kan man se djurets anatomiska uppbyggnad och hur träffen har tagit. Älg, björn och vildsvin skiljer ju sig lite åt beträffande den exakta placeringen av vitala organ. En del diskussioner blev det naturligtvis om vargsituationen.

Tyvärr hade vi fått återbud från Länsstyrelsens rovdjursenhet. Hade annars varit intressant att höra hur de ser på utvecklingen med regeringens senaste vargbeslut.

Volvo-dagen-2011-007.jpg

Henrik Nyström visade upp ett axplock av österrikiska firman Pfanners kläder för skogsbruk och jakt. Skyddsbyxorna för eftersök på vildsvin tilldrog sig en hel del intresse. Likaså de smidiga sågskyddsbyxorna. Prisbilden på eftersöksbyxorna är klart konkurrenskraftig.

Volvo-dagen-2011-003.jpg

Kretsens representanter, Jonas Odebäck (mässansvarig), Martin Kilsby (ordförande), Peter Moberg (vice ordförande), Henrik Nyström (sekreterare) och Andreas Wiklert (ungdomsansvarig) hade fullt upp med att tala jakt, sälja lotter samt servera Bullens varmkorv och dricka.

Prisbordet i lotteriet var bra med ett luftgevär som första pris.

Volvo-dagen-2011-005.jpg

Peter Moberg hade med ett rejält antal uppstoppade djur av olika slag.

Ett stort tack till Volvo för ett gott lokalsamarbete och till alla våra utställare, lotterisponsorer och besökare.

Förhoppningsvis ses vi där igen 2013!

Kristinehamns Jaktvårdskrets årsstämma 2011

Torsdagen den 10 februari genomförde kretsen sitt årsmöte i Björneborgs Folket Hus.

För lite lättsam information om årsmöet, som hade ett rejält rovdjursavsnitt kan du följa länken till kretsens hemsida.

Följ länken

Årsstämma i Sv. Jägarförbundet Värmland 2010

 

Lördagen den 20 mars hölls Jägarförbundet sin länsstämma i Kristinehamn.

Kretsen hjälpte till med arrangemangen för stämman som hölls på Folkets Hus.

Stämman var välbesökt och lugn. En del diskussioner förekom beträffande ekonomin samt verksamheten på Jägartorpet.

Håkan Weberyd höll en snärtig och rolig presentation av läget i förbundet som helhet. Han konstaterade att en hel del frågor gått jägarnas väg under 2009. Särskilt kunde det noteras att allmänhetens förroende för jägarna har stärkts i samband med vargjakten. Sedan finns det ju vissar grupper där det blivit annorlunda.

Efter stämman var det middag och dans.

jägeriförbundet årsstämma 2010 011

 

Håkan Weberyd med inledningsbild till sitt anförande

diverse 100321 012

Efter middagen var det utvärdering av stämman och smidande av ny planer.

Jonas Odebäck, Peter Moberg, okänd dam, Martin Kilsby.

Efter detta upphörde fotograferingen..

 

Jägareförbundet

Kristinehamns Jaktvårdskrets Årsmöte 2010

 

 

Måndagen den 8 Februari     klockan 19.00                                     i Kristinehamns Folkets Hus.

Alla medlemmar är välkomna!

 

Styrelsen Kristinehamns Jaktvårdskrets

 

 

 

Information från Kristinehamnskretsen

 

Äskande av medel till verksamheten

Verksamhetsredovisning

Motion

Resultatbudget

Verksamhetsplan

 

Pressmeddelande

2009-10-21

 

 

 

Naturvårdsverket om ny rovdjursförvaltning

Naturvårdsverket förbereder nu beslut om licensjakt på varg efter nyår. Det blir ökat regionalt ansvar i den nya rovdjursförvaltning som riksdagen nu beslutat om. Troligen kan den nya förvaltningen genomföras fullt ut från halvårsskiftet nästa år.

 

– Fler beslut ska fattas på regional nivå och det är bra. Regeringen och vi förbereder nu ramverken för besluten. Men det tar tid att få fram det nya regelverket och för länsstyrelserna att få beslutande Viltförvaltningsdelegationer på plats, säger Susanna Löfgren, chef för Viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket.

 

Regeringen kommer i höst att följa upp riksdagsbeslutet med en ny förordning för rovdjursförvaltning. När förordningarna finns på plats ska Naturvårdsverket besluta om nya och ändrade föreskrifter för bland annat licensjakt.

 

Ny vargpolitik

Riksdagsbeslutet innebär att vargstammen ska stabiliseras på dagens etappmål och vara maximalt 210 individer. Avsikten är att skapa ökad acceptans för vargen och samtidigt förbättra stammens genetiska status. Högst 20 vargar ska införlivas i svenska vargstammen under de närmaste fem åren, antingen genom att de tagit sig ner genom Sverige, flytt av invandrade vargar eller av vargar med östligt ursprung.

 

– Vi har nu lagt uppdrag på vargforskarna att ta fram underlag för jaktbeslut i vinter och för flyttningar av varg under de närmaste fem åren. Vi räknar med att fatta beslut om licensjakt senare i höst och att den ska vara igång i januari, säger Susanna Löfgren.

 

Mer information

På Naturvårdsverkets webbplats, www.naturvardsverket.se/rovdjur finns nu mer information om den nya rovdjursförvaltningen, ansvarsfördelningen, ändrad vargpolitik samt vilka förberedelser som ska ske i höst.

 

För ytterligare information, vänligen kontakta:

Susanna Löfgren, chef Viltförvaltningsenheten, 08-698 15 40, susanna.lofgren@naturvardsverket.se

Anneli Nivrén, presschef, 08-698 13 12, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se

 

Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Antalet anställda är 550.

 

 

 

Sv. Jägarförbundet ger sin syn på vad nya älgutredningen innebär och hur de anser viltförvaltningsområden inom våra kretsar kommer att se ut.

Per Spånberg, Jägarförbundet kommer att informera. Välkommen till STORFORS FOLKETS HUS tisdagen 22/9 kl.1900.

 

 

Sprid gärna denna information till alla som kan tänkas vara intresserade.

 

Mvh Kristinehamns Jaktvårdskrets

 

Dags igen för Karlbergsträffen!

 

BJÖRNJAKT med

 

RASMUS BOSTRÖM

 

Sveriges mest erfarne björnjägare berättar och visar film om björnjakt.

 

Torsdag den 19 november kl 18.30 i Karlbergsskolans aula i Karlskoga.

 

Entrén på 100 kr inkluderar kaffe.

 

Karlskoga-Degerfors jaktvårdskrets

www.jagareforbundet/orebro/kgadfs

Öppet hus på Nynäs Gård.

LRF har haft en mycket trevlig aktivitet på ett antal ställen i kommunen.

På Nynäs Gård så visades det upp Charlois-djur, dvs köttdjur, och gavs diverse information om lantbruket.

Rundåkning på gården på halmbalsförsedd traktorvagn var mycket uppskattat. Fullt flak på varje tur.

 

Jägarförbundet var också där. Man disponerade övervåningen på ett gårdshus och visade filmer och presenterade en hel del material om viltvård och jakt.

Med tanke på blivande jägare så fanns det också en del material för de yngsta.

pict0095

Man hade slagit på stort och tagit dit en skyttesimulator som gav tillfälle att testa hagelskytte. Här är det Jonas Odeback som håller i bössan. Adam Slottner till höger i bild försöker träffa utan bössa.

pict0094

Jaktvårdskonsulent Britt-Marie Nordqvist från Sv. Jägarförbundet gjorde hornbedömningar.

Ett bockhorn blev guldbedömt.

 

Dessutom så var Volvo där och visade upp en del av sina bilar och en firma visade upp ATV och vedkärra med kran.

En grillplats för korvgrillning fanns liksom kafé och möjlighet att provsmaka produkter från Hygns slakteri.

Hemsidans utsände hade en skön stund i solen tillsammans med påträffade goda vänner.

 

Inbjudan till seminarium om:

Älgjakt och rovdjursförvaltning

Länsstyrelserna i Värmlands och Västra Götalands län tillsammans med Svenska Jägareförbundet i båda länen, erbjuder fyra likadana kvällsseminarier om älgjakt och rovdjursförvaltning i mars månad.

 

Varför?

Eftersom älgförvaltningen blir krångligare i områden där det finns rovdjur, vill vi erbjuda dig ett tillfälle att fördjupa dina kunskaper med den senaste forskningen på området. Vad händer med älgstammen när ett vargrevir bildas? Vilka älgar tar vargen, och hur många? Spelar det någon roll vilka älgar man skjuter? Finns det överhuvudtaget några älgar kvar till jakten?

Vad krävs för att lyckas med älgförvaltning i rovdjurstäta områden?

Vi tror inte att vi kan lösa alla frågor under en kväll, men ett ökat samarbete mellan alla inblandade är en förutsättning för en långsiktigt hållbar förvaltning, och då kan ett gemensamt seminarium vara en bra början.

För vem?

Seminarierna är till för alla som har med älgförvaltning i rovdjurstäta områden att göra, från den enskilde jägaren eller markägaren, till viltvårdsnämnder och regionala rovdjursgrupper.

Program

Om projektet Älgjakt och rovdjursförvaltning

- Maria Karlsson / Lars Furuholm, Länsstyrelsen

Hur påverkas älgstammen och möjligheterna till jakt vid en vargetablering?

- Håkan Sand / Olof Liberg, Skandulv & Grimsö forskningsstation

Praktiska tillämpningar, mål och förvaltningsmetoder.

- Gunnar Glöersen, Svenska Jägareförbundet

 

 

 

Tid & Plats

Tisdag den 3 mars: Hjärtum, Hjärtumsgården Onsdag den 4 mars: Dals-Ed, Utsikten Tisdag den 10 mars: Arvika, Sjövinden (Hamnmagasinet) Onsdag den 11 mars: Hagfors, Kultur- & konferenshuset

Alla seminarier börjar med fika och mingel kl. 17:30 och avslutas kl. 21:00.

 

Anmälan senast den 23 februari via webbformulär!

Anmälnningsformuläret och mer information om seminarierna hittar du på Länsstyrelsens hemsida  www.lansstyrelsen.se/vastragotaland  om du klickar dig fram via "naturvård", "vilda växter & djur" till rovdjurssidorna. och en person kan anmäla flera deltagare. Har du inte tillgång till Internet eller tycker det är svårt att hitta fram till rätt sida;

Kontakta Maria Karlsson tel 0521-60 56 99 eller 070-66 07 309.

 

 

Sändlista

Viltvårdsnämnderna i Västra Götalands och Värmlands län Samråd Regionala rovdjursgrupper Älgskötselområden och jaktlag Sändlista för elektroniskt nyhetsbrev om rovdjur

 

 

Pressmeddelande 18 februari 2009
Miljödepartementet

Naturvårdsverket redovisar uppdrag om förvaltning av rovdjur

I dag har Naturvårdsverket redovisat de tre uppdragen som rör förvaltningen av rovdjuren som regeringen gav myndigheten under hösten 2008.

Uppdragen bestod dels i att Naturvårdsverket skulle föreslå en modell för en regionalisering av förvaltningen av rovdjuren. Vidare skulle verket analysera utökade möjligheter till jakt på varg och järv eftersom antalet årliga föryngringar av varg och järv enligt gällande rovdjurspolitik uppnåddes under 2008. Det tredje uppdraget handlar om att föreslå lämpliga åtgärder för att stärka vargstammens genetiska situation.

Redovisningarna kommer nu omedelbart att remitteras till ett stort antal myndigheter och organisationer. Redovisningarna och remissutfallet kommer att utgöra underlag till den rovdjursproposition som regeringen kommer att lägga fram senare under våren.

- Vi ska ha livskraftiga stammar i vår fauna, samtidigt som människor måste hinna anpassa sig till nya förutsättningar. Naturvårdsverket lämnar nu viktigt underlag i arbetet för ökad lokal delaktighet och ökat regionalt ansvar för rovdjursförvaltningen, säger miljöminister Andreas Carlgren.

- För att kunna bygga en rovdjursförvaltning där naturvårdens, de boendes och de areella näringarnas intressen långsiktigt tillgodoses behövs en utökad dialog och delaktighet. Naturvårdsverkets redovisningar är en del i arbetet för att komma fram med ett förslag, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Regeringen kommer under våren att tillsätta en utredning med bred förankring i olika intressen för att utvärdera etappmålen för varg och järv samt analysera gynnsam bevarandestatus för de bägge arterna.

Kontakt

Tomas Uddin
Stabschef
work 08-405 10 00
e-post till Tomas Uddin, via registrator

Etappmål för varg ska utvärderas

2009-02-18 16:27:00

Regeringen ska i vår tillsätta en utredning för att utvärdera riksdagens etappmål för varg och björn. Samtidigt ska en analys av gynnsam bevarandestatus för de båda arterna genomföras. Det uppger regeringen i ett pressmeddelande.

– Det är bra att etappmålet utvärderas, men beskedet kommer alldeles för sent. Etappmålet skulle ha utvärderats för länge sedan. Jag förutsätter att utredningen kommer igång direkt så att arbetet kan avslutas inom en snar framtid. Det är av yttersta vikt för rovdjursförvaltningen att vi vet hur många stora rovdjur vi ska ha i landet, säger Håkan Weberyd, Jägareförbundets generalsekreterare.
Regeringen kommenterar också Naturvårdsverkets förslag angående förvaltningen av stora rovdjur. Verkets utredning ska omedelbart remitteras till ett stort antal myndigheter och organisationer. Förslaget och remissyttrandena kommer att ligga till grund för rovdjurspropositionen som ska läggas fram under våren.
– Vi ska ha livskraftiga stammar i vår fauna, samtidigt som människor måste hinna anpassa sig till nya förutsättningar. Naturvårdsverket lämnar nu viktigt underlag i arbetet för ökad lokal delaktighet och ökat regionalt ansvar för rovdjursförvaltningen, säger miljöminister Andras Carlgren.
Jordbruksminister Eskil Erlandsson fyller på:
– För att kunna bygga en rovdjursförvaltning där naturvårdens, de boendes och de areella näringarnas intressen långsiktigt tillgodoses behövs en utökad dialog och delaktighet. Naturvårdsverkets redovisningar är en del i arbetet för att komma fram med ett förslag, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.
Regeringen kommer, enligt pressmeddelandet, under våren att tillsätta en utredning med bred förankring i olika intressen för att utvärdera etappmålen för varg och järv samt analysera gynnsam bevarandestatus för de bägge arterna.
Jan Henricson

Pressmeddelande 18 februari 2009
Miljödepartementet

Naturvårdsverket redovisar uppdrag om förvaltning av rovdjur

I dag har Naturvårdsverket redovisat de tre uppdragen som rör förvaltningen av rovdjuren som regeringen gav myndigheten under hösten 2008.

Uppdragen bestod dels i att Naturvårdsverket skulle föreslå en modell för en regionalisering av förvaltningen av rovdjuren. Vidare skulle verket analysera utökade möjligheter till jakt på varg och järv eftersom antalet årliga föryngringar av varg och järv enligt gällande rovdjurspolitik uppnåddes under 2008. Det tredje uppdraget handlar om att föreslå lämpliga åtgärder för att stärka vargstammens genetiska situation.

Redovisningarna kommer nu omedelbart att remitteras till ett stort antal myndigheter och organisationer. Redovisningarna och remissutfallet kommer att utgöra underlag till den rovdjursproposition som regeringen kommer att lägga fram senare under våren.

- Vi ska ha livskraftiga stammar i vår fauna, samtidigt som människor måste hinna anpassa sig till nya förutsättningar. Naturvårdsverket lämnar nu viktigt underlag i arbetet för ökad lokal delaktighet och ökat regionalt ansvar för rovdjursförvaltningen, säger miljöminister Andreas Carlgren.

- För att kunna bygga en rovdjursförvaltning där naturvårdens, de boendes och de areella näringarnas intressen långsiktigt tillgodoses behövs en utökad dialog och delaktighet. Naturvårdsverkets redovisningar är en del i arbetet för att komma fram med ett förslag, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.

Regeringen kommer under våren att tillsätta en utredning med bred förankring i olika intressen för att utvärdera etappmålen för varg och järv samt analysera gynnsam bevarandestatus för de bägge arterna.

Kontakt

Tomas Uddin
Stabschef
work 08-405 10 00
e-post till Tomas Uddin, via registrator

Länsstyrelserna får ökat inflytande om rovdjuren

2009-02-18 12:45:00

Naturvårdsverket föreslår en ökad rätt till länsstyrelserna att besluta om jakt på stora rovdjur. Verket vill också göra det lättare för vargar att vandra in i landet. Det är två saker som kommer fram i Naturvårdsverkets pressmeddelande om framtidens rovdjursförvaltning.

Naturvårdsverket har haft i uppdrag av regeringen att lämna förslag om tre stora frågor inom rovdjurspolitiken – ökat regional ansvar för rovdjursförvaltningen, stärkt genetisk status för varg, samt möjligheter till annan jakt än skyddsjakt på varg och järv.
– Vi strävar efter ökad delaktighet för boende i rovdjurstrakter. Delaktighet är grunden för att skapa förtroende för rovdjurspolitiken Regionalt inflytande och lokal delaktighet kommer att öka med våra förslag och det ser vi som positivt för framtida förvaltning av rovdjuren, säger Maria Ågren, generaldirektör på Naturvårdsverket.
Länsstyrelserna har idag ett stort ansvar för rovdjuren. Naturvårdsverkets uppdrag var att öka beslutanderätten och samtidigt säkerställa att de nationella målen för rovdjursstammarna nås. Naturvårdsverket understryker att det krävs ökade resurser till länsstyrelserna för att klara delaktigheten. Det behövs tid för dialog med boende och djurägare.

Ansvar flyttas till länsstyrelserna
Regeringsuppdraget innebar att öka det regionala inflytandet, men inte att förändra grunden för rovdjurspolitiken, som vilar på nationell lagstiftning och internationella konventioner.
– Vi föreslår att länsstyrelserna fattar de flesta besluten om skyddsjakt och förvaltningsjakt, istället för Naturvårdsverket. Till sin hjälp bör de ha ett rådgivande organ, viltförvaltningsråd, som ersätter dagens rovdjursgrupper och viltvårdsnämnder, säger Susanna Löfgren,
Termen förvaltningsjakt föreslås som benämning för den årliga tilldelningen av jakt efter björn och lodjur. Det innebär en tilldelning för ett län eller delar av ett län. Skyddsjakt gäller även varg och järv. En maximal kvot bör sättas för skyddsjakt för varg och järv, enligt Naturvårdsverket. Se vidare längre ned i pressmeddelandet om viss förvaltningsjakt på varg.

Starka stammar – regionala beslut
Rovdjursstammarnas utveckling avgör vilka beslut som en länsstyrelse kan fatta, det kommer att variera över landet. Om det finns en reproducerande stam av arten i länet och miniminivåer uppnås kan länsstyrelsen fatta de flesta besluten. Om de villkoren inte är uppfyllda kan Naturvårdsverket enbart delegera skyddsjaktsbeslut till länet.
– I praktiken kan det innebära att i ett län som Norrbotten kan länsstyrelsen fatta beslut om både björn- och lodjursjakt och skyddsjakt på järv. Där är stammarna så starka. För Värmlands del kan det handla om att besluta om skyddsjakt på varg, förklarar Ola Larsson, handläggare på Viltförvaltningsenheten.
Regeringen bör sätta miniminivåer för tre nya rovdjursförvaltningsområden föreslår Naturvårdsverket. Det är områden där det finns likartade förutsättningar för rovdjur – Norra, Mellansvenska och Södra.
– Det kommer att underlätta för länsstyrelserna att förvalta rovdjuren ur både ett regionalt och nationellt perspektiv, säger Susanna Löfgren.

Stärkt vargstam
Den svenska och norska vargpopulationen bygger på fyra individer som vandrat in från öster, de första 1983 och den senaste 2008. Det är en isolerad population på cirka 230 djur och inavel är ett stort och växande problem. Vargar kommer in i landet, men tar sig inte ner till Mellansverige där huvuddelen av stammen finns.
Naturvårdsverket bedömer att det behövs att 3-5 nya invandrade vargar reproducerar sig per femårsperiod (en varggeneration). De senaste fyra åren har minst 8 vargar kommit in i landet, men bara en har lyckats komma ner och reproducera sig.
– Vi förespråkar naturlig invandring av varg och att insatser görs för att underlätta vandringen genom Sverige. Vi bedömer att det inte går att få acceptans för att flytta vargar från utlandet, ett sådant förslag skulle riskera att försämra förtroendet för rovdjurspolitiken, säger Susanna Löfgren. Om jakt på varg och järv
Det finns ett visst utrymme för förvaltningsjakt på varg, utöver skyddsjakt, om stammen fortsätter att öka trots inaveln. Vargstammen bedömdes i fjol ha nått riksdagens etappmål, 20 föryngringar (kullar).
– Tillväxten och lyckade invandringar avgör hur omfattande förvaltningsjakten kan bli. Det handlar inte om många djur per varglän. Invandrade vargar och deras avkomma måste undantas från förvaltningsjakt. Skyddsjakt på skadegörande individer måste prioriteras, säger Susanna Löfgren.
Däremot rekommenderar Naturvårdsverket inte förvaltningsjakt på järv och det av hänsyn till renskötseln. Det är viktigt att kunna ta bort de järvar som orsakar stora problem för rennäringen. Då är skyddsjakt i områden där järven orsakar stora problem en bättre lösning än förvaltningsjakt i andra trakter.

 

2009-02-16

 

Pressmeddelande från Svenska Jägareförbundet

för omedelbar publicering

 

Lodjursstammen minskar i Värmland

 

Resultatet av årets stora lodjursinventering som genomfördes den 10-11 februari i Värmlands län har preliminärt sammanställts. Cirka 25  familjegrupper (hona men unge/ungar) av lodjur hittades, motsvarande ca 150 djur. Förutom familjegrupperna hittades spår efter många ensamma lodjur. Dessutom spårades ett stort antal vargar.

 

– För första gången sen vi började inventera 1993 ser vi en tydlig vikande trend i lodjurstammen, förklarar Gunnar Glöersen, rovdjursansvarig på Svenska Jägareförbundet.

 

Huvuddelen av familjegrupperna hittades i den södra länshalvan, men även där fann jägarna färre lodjur än 2004 då den senaste inventeringen genomfördes. Antalet lodjur i en nordligare länsdelarna fortsätter också att minska.

 

”Den historiskt stora lodjursstam vi har idag kommer att börja minska oavsett vi jagar dem eller inte. Det finns inte tillräckligt med bytesdjur i Värmland för att vi långsiktigt skall kunna bära en så stor lodjursstam”. Så skrev vi i pressmeddelandet 2004. Förra veckans inventering visar att våra prognoser var helt riktiga.

 

Länsstyrelsens förvaltningsplan för lodjur säger att det långsiktiga målet för lodjurstammen bör ligga mellan 10-20 familjegrupper av lodjur. Fortfarande finns alltså fler lodjur än målet för länet. – Vi förutsätter att den regionala förvaltningen som regeringen aviserat ger Värmland möjlighet att förvalta lodjurstammen på ett bättre sätt än hittills. Hittillsvarande förvaltning har misslyckats att hitta balans mellan rovdjur och bytesdjur, menar Gunnar Glöersen.

 

Vargrapporterna bekräftade länsstyrelsens bild av vargläget. Länsstyrelsens bedömning är att Värmland berörs av 16 vargrevir och att det finns fast vargstam i nästan hela länet.

 

– Jägarna har gjort ett mycket bra och värdefullt arbete med inventeringen och även de personer som hjälpte till med bakspårningen och kvalitetssäkring, avslutar Roland Kylén rovdjursansvarig styrelseledamot i Jägareförbundet Värmland..

 

 

För ev. frågor kontakta.

 

Gunnar Glöersen                tfn: 0553-108 31, 070-33 00 658

Ökat rovdjurstryck hotar naturens mångfald.

 

Naturen i vårt område har till för ca 5 år sedan präglats av mångfald i skog och på slätt.

Vi har nu kommit i en helt annan situation.

 

Rådjuren har kraftigt minskat i antal genom kraftigt ökande lodjursstammar. Ett viltslag som hör hemma i

mellan- och sydsverige har på många håll blivit sällsynt. I skogsmark är djuren numera ovanliga jämfört med

tidigare förhållanden.

Ett ensamt lodjur tar varje år ett 50-tal rådjur. En lodjursgrupp på 5 djur innebär direkt 250 rådjur mindre första året.

Nästa år föds kanske 100 kid mindre. Lägg till 250 nya bytesdjur. På 2 år har stammen blivit 600 djur mindre än

vad den borde ha varit. Lodjurstätheten har i vissa områden blivit så hög att de äter rent och själva svälter och tvingas

flytta och äta rent i nästa område. Följden blir att stora områden i stort sett saknar både rådjur och de av vissa kretsar

mycket omhuldade lodjuren.

Länsstyrelsens rovdjursgrupp är oenig. Naturvårdsenheten har föreslagit att 5 lodjur ska skjutas inom hela Örebro län.

Jägarna och LRF har protesterat och vill ha högre avskjutning och därmed en balans i naturen.

Kanske är det dags att från jägarhåll minska avskjutningen i utsatta områden. Ett förslag kan vara att återgå till

förhållandena som rådde före rådjursexplosionen på 90-talet, dvs. inte ha januarijakt.

 

Älgstammarna har klart minskat. Dels beror det på olämplig avskjutning inom vissa områden från jägarnas sida.

Det är något som jägare och markägare gemensamt får ta tag i.

Ett initiativ i den här riktningen är bildandet av Örebro Läns Västra Viltförvaltningsområde.

Området som bildades i december 2007 omfattar området söder om E 18  mellan Karlskoga och Örebro ner till

Finnerödja i söder. I väster är gränsen Möckeln, Letälven och Skagern och i öster E 20.

Målsättningen är att skapa en natur med stor mångfald vad avser djurlivet.

En viktig faktor är att få en kvalitetsmässigt stark älgstam, dvs. en älgstam med bra vuxna djur som har en god

reproduktion och skapar goda jaktmöjligheter. Detta ger många jakttillfällen och ett bra ekonomiskt utbyte för såväl

markägare som jägare.

Älgen är ett ekonomiskt mycket värdefullt vilt. Inte bara genom direkt jakt utan också genom att vara en turistattraktion.

Turismen från kontinenten har ökat successivt under åren. För dem är älgen något mytiskt och intressant. Den saknas ju söder om

Öresund. Vi får se till så att vi sköter stammen norr om Öresund.

För att förbättra älgstammen så har majoriteten av Viltförvaltningsområdets Älgskötselområden starkt reglerat jakten under

senaste åren. 3 av 5 områden har enbart jagat kalv, dvs. endast tagit ut räntan och inte rört kapitalet. Ett område inställde helt

älgjakten under 2007.

Detta har som effekt att genomsnittsåldern ökar på de vuxna älgarna. Den är nu allt för låg vilket ger en dålig reproduktion.

 

Älgen hotas inte bara av att det inom vissa jaktlag och områden bedrivs en mindre ansvarsfull jakt.

Älgen är huvudbyte för den kraftigt ökande vargstammen. Vi har 6 vargrevir som helt eller delvis berör länet. Hur många

individer som finns råder det delade meningar om. Enligt Länsstyrelsens hemsida så är det förhållandevis små grupper.

Men fotografer har tagit bilder på upp till 8 vargar på ett och samma ställe. Likaså konstaterades en grupp på 7 vargar i samband

med skyddsjakten i Hasselfors samtidigt som observation av strövarg förekom inom reviret.

 

Vargstammens utveckling har varit mycket kraftig under ett par år. Forskarna är nu eniga om att riksdagens mål på 20 föryngringar

per år har uppnåtts och överskridits. Bedömningen ligger nu på 25-27 föryngringar under 2008. Målet 200 vargar är också överskridet.

Bedömningen på stammen ligger nu runt 250 individer. Till glädje för vissa, till förtret för desto fler.

 

En grupp på 2 vargar eller fler har enligt forskarna en konsumtion på 90 – 120 älgar. Om vi nu bara räknar på 6 revir och låter mindre

grupperingar kvittas mot att vissa revir går över länsgränsen till del så innebär detta en konsumtion på ca 660 älgar. Detta motsvarar

ca 25 % av jägarnas avskjutning 2007. Samma beräkning som för lodjurens inverkan på rådjursstammen över några år kräver ingen

stor kunskap i matematik.

Vi behöver alltså göra vissa insatser för att förbättra älgens situation.

Dels förbättra jägares och markägares viltförvaltning, dels minska vargstammen genom en balanserad förvaltningsjakt.

 

Varg och lo påverkar starkt lantbruket i vissa områden. Angrepp på får är inte ovanliga. Det som också är en indirekt effekt av

angreppen är att vissa lantbrukareblir mindre benägna att ha djur. Varför ha djur som blir föda för varg och lo? Resultatet av det

 blir en förbuskning av hagmarker och mindre mångfald i naturen.

 

Den höga förekomsten av främst varg i vissa områden har inneburit att jakten med hund har kraftigt minskat i länets vargrevir under 2008.

Ett stort antal angrepp på hund skedde under hösten 2007 samt under 2008 i Hasselforsreviret. Jakten med drivande och ställande hund

minskade drastiskt.

Även inom andra områden i Örebro län har det förekommit uppenbara problem med varg i samband med jakt. 2 vargar har jägare tvingats

skjuta i nödvärn för att freda sina hundar. Flera andra fall av angrepp har slutat med döden för jakthunden.

En skyddsjakt har under november och december har skett inom Hasselforsreviret. Efter ett mycket tidskrävande arbete sköts till slut en varg

i mitten av december när jakttiden höll på att gå ut.

Erfarenheten från den jakten är att det inte är lätt att jaga varg. Stammen behöver alltså bromsas i tid.

Vårt område får inte vara ett rovdjursreservat. Så fort vargen har varit i Uppland och Sörmland så har det upplevts som dramatiskt och även

på enstaka vargar har det krävts skyddsjakt och i vissa fall beviljats. Är målet att vissa områden kan få ta problemen och andra ska skonas?

 

En ytterligare påverkan från höga varg- och lodjursstammar kommer från deras matvanor.

De äter sällan upp hela bytet. Dessa rester föder i sin tur räv, korp, kråka och mård. Särskilt räv och korp har ökat markant i många områden.

Räven kan vi hålla efter i viss utsträckning genom jakt men korpen är fredad. De djuren är sedan ett stort hot mot främst rådjurskid, harungar

och fågel och då främst fasan och skogsfågel under vår och försommar.

 

Är det en natur dominerad av varg, lo, räv, korp, kråka och iller vi vill ha? Vi anser att de flesta svenskar vill ha en natur med betydligt mera mångfald!

 

 

För Örebro Läns Västra Viltförvaltningsområde

 

 

 

 

Rikard Södergren                                                             Henrik Nyström

Ordförande                                                                      Sekreterare

 

 

 

 

Håkan Rohdén

Ordförande LRF Örebro

Skyddsjakten i Hasselforsreviret.

I beslut från Naturvårdsverket 2008-09-30 på begäran av Örebro Läns Västra Viltförvaltningsområde och andra organisationer

så fick vi tillstånd att fälla en varg i området, företrädesvis en vuxen varg.

 

Jakten har fått ske inom en begränsad del av det område som vargarna normalt rör sig i.

Det har varit tillåtet med jakt i de västra delarna av området från strax söder om Degerfors ner till

Finnerödjaområdet.

Jakttiden har varit 1/11 - 20/12.

Reglerna omkring jakten har varit många.

  • Länsstyrelsen i Örebro har haft det övergripande ansvaret.

  • Länsstyrelsen har utsett jaktledare.

  • Endast jägare med jakträtt inom berört område har fått delta.

  • Ersättare för jägare som ej kunnat delta vid enskilda jakttillfällen har inte tillåtits.

Jakten har skett vid 6 olika tillfällen, inte 7 som förekommit som pressuppgift.

 

Jakten måndagen den 15 december inleddes med avspårning av det område dit vargarna lokaliserats under söndagen

den 14 december. Den dagen hade spår av en flock på minst 7 upptäckts. Dessa spår kontrollerades under söndagen

och långt in på kvällen höll några av jägarna koll på att inga av djuren lämnade området.

 

Beslut togs på söndagskvällen att genomföra en jakt under måndagen. Detta trots att ett drygt 15-tal jägare varit engagerade under

jakt både på fredagen och lördagen innan.

Trots ytterst kort förvarning ställde 15 jägare upp på måndag morgon.

Tidigt på måndagsmorgonen var 2 jägare ute och spårade av området.

Man kude då konstatera att vargar lämnat området. Samtidigt som skyttarna började placeras ut fortsattes spårningen.

Vargar lokaliserades och personal gick på löpan för att få djuren i rörelse.

Spårföljningen var tidvis besvärlig.

 

Till slut kröntes allt arbete med framgång.

En stor varghanne som under spårningen revirmarkerat ett antal gånger sköts.

 

Ett stort tack till alla som har gjort skyddsjakten möjlig.

  • Bra och engagerad jaktledning.

  • Alla som har spårat av hela jaktområdet. Särskilt några eldsjälar som genomförde spårningen på söndagen och måndag morgon.

  • De som bidragit med information beträffande observation av vargar.

  • Spårare från Länsstyrelsen.

  • Jägarna som ställt upp, ofta på mycket långa sittningar på passen.

Vi inledde jaktperioden med målsättningen att skjuta den vuxna hanne som troligen är den individ som initierat hundangreppen.

Vi bedömer nu att vi har uppfyllt målet på avsett sätt.

 

vargjakt hasselfors 004

 

Erfarenheter av vargjakten

Vargjakt är inte lätt!

Detta är något att tänka på nu när vargstammen ökar så kraftigt. Logiskt sett så måste snarast en organiserad

förvaltningsjakt komma igång. Den dag myndigheterna vill att vargstammen minskas är det ett rejält arbete som ska utföras.

  • "Utan spaning, ingen aning". "Utan aning ingen mening". Det är meningslöst att samlas i skogen och se om det kommer en varg.

  • Vi behöver ha stora resurser för att spåra av och veta var vargarna finns. Hur många mil som har körts och gåtts för att hitta vargarna under perioden har vi inte sammanställt. Jag gjorde ett överslag för egen del avseende de 3 sista jaktdagarna och kom upp i ca 40 mil med bil inklusive transporter till och från området. Vargjakt är inte billigt!

  • Vargar vilar inte länge. De måste följas hela tiden. Krävs mycket folk med gott om tid och förstående familj.

  • Vargar rör sig snabbt.

  • Vargar rör sig långt.

  • Vargar är kloka djur som kan bukta som en hare och lura spårarna.

  • Vargar är observanta på vad som sker runt omkring. Jägarna ska sitta tytsta som möss. Inte så kul i 6-7 timmar på raken.

  • Det krävs en mycket god terrängkännedom.

  • Det krävs kunskap om vargarnas rörelsemönster.

  • Vi måste ha snabba utställningar.

  • Vi behöver ställa ut stort då vargarna snabbt kan byta plats.

Nu ska vi som varit med om den första vargjakten i området på drygt 130 år  gemensamt utvärdera erfarenheterna.

 

Det vi nu verkligen hoppas är att den jägare som jagar med hund, och det är majoriteten, ska kunna jaga med hund utan att behöva riskera att få hunden dödad eller skadad av varg.

Likaså att vi inte ska få några mer skador på tamdjur inom lantbruket.

Om detta uppfylls får visa sig.

 

Pressmeddelande från Naturvårdsverket

Etappmålen för järv och varg uppnått

Situationen har ljusnat för järv- och vargstammarna. Nu står det klart att de nationella etappmål som riksdagen satt upp har nåtts. Vintern 2008 dokumenterades 111 föryngringar, kullar, av järv, och etappmålet är 90 föryngringar. Etappmålet för varg är 20 föryngringar och det har nåtts. Det här innebär att det finns cirka 490 järvar och minst 200 vargar i landet.

 

–Samstämmiga rapporter tyder på att det kan vara några vargkullar till. Antalet kommer att kvalitetssäkras under vintern när det blir möjligt att spåra vargarna på snö och ta DNA-prov på hår och spillning för att särskilja olika familje­grupper, säger Susanna Löfgren, chef för Viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket.

 

Riksdagens beslut 2001 om Sammanhållen rovdjurspolitik satte minimimål för björn- och lodjursstammarna, medan etappmål angavs för mer hotade järv- och vargstammarna. Enligt detta beslut  ska en utvärdering göras när etappmålen är nått. Naturvårdsverket ansvarar för rapporteringen av antalet rovdjur och har lagt ut koordineringen av arbetet på Viltskadecenter.

 

Varg finns främst i skogslandskapet i Mellansverige, och då Värmlands, Dalarnas, Örebro, Västmanlands och Gävleborgs län, men även i Västra Götaland. Det finns cirka 20 familjegrupper med valpar och därutöver ett antal revirmarkerande par.

 

Vargen i Skandinavien var i det närmaste utrotad i mitten av 1900-talet. Den nuvarande stammen härstammar från tre östliga invandrare som kom hit under 1970-1990-talen. DNA-analys av spillning från vinterns inventering i Gävleborg visar att det finns en fjärde invandrad hanvarg. Den vargen upptäcktes för första gången i Norrbotten för två år sedan och har därefter vandrat ner. Varghannen har bildat par med en skandinavisk hona och de har fått valpar i vinter.

 

– Det här är första gången på över 15 år som den skandinaviska vargstammen fått tillskott av nya gener. Det behövs eftersom det är stor inavel i vargstammen, säger Susanna Löfgren.

Vargstammen har god tillväxt, men tillväxten påverkas av inavel, ungdödlighet, illegal jakt, trafikolyckor samt legal skyddsjakt. Naturvårdsverket kan besluta om skyddsjakt på vargar som skadar tamdjur. I år har tillstånd getts för 9 vargar, varav 7 fällts. Det är främst angrepp på får och jakthundar. Tamdjursägare har själva, med stöd av lagstiftningen, en möjlighet att försvara sina djur mot rovdjursangrepp. I år har fyra vargar fällts, varav 3 i försvar av jakthund, med åberopande av den lagstiftningen.   

 

– I år har det varit många angrepp på får i två områden som tidigare inte haft varg, vid Uddevalla och i Roslagen. Där har få tamdjursägare rovdjursavvisande stängsel. Det var upprepade angrepp och det saknades tid att sätta upp tillräckligt med stängsel för att förebygga nya angrepp. Därför tillät vi skyddsjakt på en varg i Bredfjäll och en i Roslagen, säger Susanna Löfgren.

 

Hittills har 675 000 kronor betalats ut i ersättning för skador av varg. Totala ersättningen för alla rovdjursskador i år är drygt 1,1 miljoner kronor. De senaste åren har cirka 5 miljoner kronor per år betalats ut till tamdjursägare i ersättning för skador och bidrag till förebyggande åtgärder. Ersättningen till rennäringen för rovdjursförekomst uppgår till 47,5 miljoner kronor.

 

Järven ökar

Järven finns främst i fjällkedjan, men det finns järv även i skogslandet så långt söderut som norra Dalarna. Inventeringen vintern 2007/2008 har nu kvalitetssäkrats. Slutsumman är 76 säkra föryngringar och 31 sannolika, medan 4 misslyckades. Flest föryngringar dokumenterades i Norrbottens län.

 

– På vårvintern drabbades några samebyar extra av skador på ren orsakade av järv och lodjur, Därför tillät Naturvårdsverket skyddsjakt på 3 föryngringar och 4 enskilda järvar. Det är svårt att förebygga skador på rennäringen av rovdjur, säger Susanna Löfgren.

 

För ytterligare information, vänligen kontakta:

Susanna Löfgren, chef Viltförvaltningsenheten, 08-698 15 40, susanna.lofgren@naturvardsverket.se

Klas Allander, handläggare Viltförvaltningsenheten, 08-698 85 39, klas.allander@naturvardsverket.se

Åke Aronsson, koordinator Viltskadecenter, 070-258 94 05 ake.aronsson@ekol.slu.se

Anneli Nivrén, presschef Naturvårdsverket, 08-698 13 12, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se

 

Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Antalet anställda är 550.

Jägare sköt varg vid Lindesberg

Ännu ett angrepp av varg på hund. En jägare sköt en vargtik väster om Lindesberg.

Jägaren uppgertill polisen att hunden kom springande med en varg efter sig. Jägaren sköt först ett varningsskott men då vargen inte avbröt sin attack mot hunden tvingades jägaren skjuta vargen.
Polisen utreder om skytten gjort sig skyldig till grovt jaktbrott.


 

Utbildning av vargspårare.

Örebro Läns Västra Viltförvaltningsområde genomförde tisdag 7 oktober första steget i utbildningen av vargspårare.

Vi ska i vinter, när snön kommer, genomföra spårning av varg för att kartlägga hur många vargar vi har inom förvaltningsområdet. Projektet genomförs i samarbete med Länsstyrelsen i Örebro.

Spårningen kommer även att omfatta de delar av vårt område som ligger väster om länsgränsen mot Örebro län. Sydöstra kommer att ha personal med i projektet.

 

Inbjudna att delta i vargspårningen har varit ett antal organisationer. Vid utbildningen deltog främst jägare från

de olika älgskötselområdena, medlemmar i naturvårdsföreningar samt orienterare.

Rikard Södergren hälsade välkommen och presenterade projektet. Henrik Nyström presenterade kort viltförvaltnings-

området. Åke Aronsson från Viltskadecenter höll ett mycket intressant och tankeväckande föredrag om hur rovdjur

uppträder och hur spår kan se ut under olika omständigheter. Vi fick klart för oss att det är inte helt lätt att bedöma

vilken sorts djur som har varit ute och trampat och särskilt inte hur många det har varit.

Rikard och Henrik gick efter kaffet igenom hur det praktiska arbetet och den fortsatta utbildningen ska genomföras.

Projektet är en mycket rejäl satsning för att kartlägga förekomsten av varg inom vårt område.

Nu fortsätter planeringen medd indelning i spårarlag samt urval av vilka områden och sträckor som ska spåras.

Berörda spårare får ytterligare information efter hand.

Vill Du vara med och spåra, kontakta oss via kontaktvägarna under rubriken Kontakt.

 



 




 


 

 

Till/

 

Regeringen

Miljödepartementet

 

 

 

Hemställan om åtgärder för att begränsa vargstammens utveckling

 

Svenska Jägareförbundet lämnade i en skrivelse till Miljödepartementet 2008-01-23 (bifogas) en redogörelse för rovdjurssituationen i Mellan-sverige och påtalade det stora behovet av en aktiv rovdjurförvaltning med målsättningen att minska koncentrationen av stora rovdjur i det aktuella området.

 

Under det halvår som gått har kunskapen om den svenska varg-stammens numerär ökat. Enligt Viltskadecenters statusrapport från juni 2008 har man bekräftat 19 olika föryngringar våren 2007. Alla indikationer hittills pekar tydligt och klart på att tillväxten i den svenska vargstammen fortsätter och att föryngringen 2008 innebär att vargstammen med mycket god marginal passerat det nationellt beslutade etappmålet om 20 föryngringar.

 

Riksdagens beslut 2001 om ett etappmål för vargstammens utveckling innebär, enligt Jägareförbundets bestämda uppfattning, rent logiskt och även faktiskt i enlighet med propositionen att vargstammen inte utan en ny målformulering ska fortsätta att växa ”ohämmat”. Vid Miljö- och jordbruksutskottets behandling av propositionen tillfogades även en formulering om en varsam tillväxt i vargstammen.

 

 

 

Med hänsyn till dagens nivå på vargstammen och den stora påfrestning som det innebär på lokalbefolkningen i vargens utbredningsområde är det absolut nödvändigt med en mer anpassad förvaltning av varg-stammen för att minimera de konflikter som uppstår. Endast skyddsjakt på enstaka skadegörande individer först när omfattande skador uppstått är i dagens konfliktfyllda situation helt otillräckligt.

 

För att tydligt visa att man tar människors vargrelaterade oro och problem på allvar måste man enligt Jägareförbundets mening omedelbart anamma rovdjursutredningens förslag om ett treårigt moratorium för vargstammens utveckling. Såväl den svenska rovdjurutredningen som EG-domstolens utslag över den finska vargförvaltningen samt de av EU kommissionen nyligen antagna LCIE - anvisningarna (”Guidlines for population level management plans for large canivors”) för tillämpningen av EU:s Art- och Habitatdirektiv ger var och en på sitt sätt ett tydligt stöd för en mer aktiv förvaltning, med ett klart större inslag av skadeförebyggande åtgärder än vad som idag är fallet.

 

Svenska Jägareförbundet hemställer att regeringen snarast vidtar åtgärder som leder till en markant begränsning i vargstammens tillväxt. Den okontrollerbara situation vi är på väg in i vad gäller vargstammens utveckling kommer ofelbart att leda till en kraftigt misslyckad vargförvaltning. Det är nu det finns praktiska och formella möjligheter att realisera begreppet varsam tillväxt och skapa tydlighet i viljan att upprätta ett förtroende för den svenska rovdjurpolitiken. Det finns inte tidsutrymme att avvakta implementeringen av rovdjursutredningens alla förslag innan mer aktiva åtgärder för vargstammens begränsning vidtas.

 

SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDET

 

 

 

Torsten Mörner                                                                               Håkan Weberyd

Ordförande                                                                   Generalsekreterare